He really had been through death, but he had returned because he could not bear the solitude.
Hundra år av ensamhet. Gabriel García Márquez.
Just den boken läste jag förra vintern. Lite magisk på ett underligt sätt.
Men du vet. haha. Bloggen är ju bara vissa delar av mig. Inte ens hälften av dem faktiskt. Och jag är inte särskilt läskig alls. Mer ganska liten, småblyg, snurrar flätorna runt fingrarna och har svårt att sitta stilla när jag träffar nya människor. Och faktum är att jag väldigt sällan pratar kläder mode och trender när jag är med vänner. Det är liksom ett intresse jag för med vissa människor, allt det här ytliga. Jag älskar ju böcker och kan prata om det i evigheter. och vinter. kärleken till snö och författare som är makalösa. Som jag sa till Ida, jag är som en mycket mycket liten hamster som bara bits om man jagar mig och petar på mig med en pinne. :)
haha det var way more complicated than that! skumma mjölk helt själv och gjorde en egen pulverblandning på toppen! haha ok, det kanske inte var så komplicerat i alla fall. fan christina, jag ville känna mig stolt över min största accomplishment of the day!
UPPDATERA KÄRA DU!
//EN BITTER CARLOS SOM ALDRIG KOMMER FÅ ROBERT PATTINSON