you only live once

igår vaknade jag halv sex efter att ha sovit någon minut sådär för michelle ringde och vi pratade i 01.58 timmar och minuter för hon ville tvinga mig att följa med på fest, men jag var ett emo och ville bara sitta hemma med min lyxiga latte gjord på starbucks-bönor, barista-mjölk och vaniljextrakt såntdärnivet som har riktiga svarta vaniljprickar i (som lite dyrare vaniljglass har och Coop Extras inte har). och min burk champinjoner. jag äter champinjoner för jag älskar dem och det är kanske lite skabbigt att sitta på sin veranda med en starbucksmugg och en konservburk champinjoner men you only live once som jag säger och då sa michelle ja just det man lever bara en gång så KOM NU men sen var hon tvungen att åka om hon skulle hinna med pendeln så vi sa hejdo. då smsade jag christofer och sa nej mannen jag kommer inte ikväll tyvärr och inte linnea heller och då ringde han och tjatade han med och jag blev lovad en massa trevliga saker och en massa mindre trevliga saker om jag bara kom (hans säng och en öl och hans armhåla bland annat HA HA så roligt doffe) ja sen ryckte lasse telefonen ur doffes hand och sa men du när kommer du? och jag sa men jag vill inte och han sa "NÄHÄ MEN JAG FRÅGADE INTE OM DU VILLE jag frågade när du är här."
jag blev erbjuden en till armhåla, så snälla pojkar de där två och ja en massa så jag åkte till sist och det slutade med en roadtrip jag pappa och michelle FRÅN B TO THE B alltså barkarby till bålsta och så kom vi dit och sen blev jag deppig framåt småtimmarna precis som jag sagt att jag skulle bli och michelle hade gått och lagt sig och myst och alla satt ute på verandan och rökte och krökte och skrattade men jag satt inne i köket och stirrade i luften SOM ETT STÖRT JÄVLA EMOBARN och folk kom och gick men ingen brydde sig väl riktigt och det kan man ju förstå för jag är inte precis superbästis med alla där för att göra en grov understatement, jag klickar inte ens med en bråkdel av de där människorna jag menar javisst de är trevliga och så men vi kommer aldrigaldrig bli BFFs liksom och nu pratar jag för mycket igen, men det gjorde jag inte då utan jag satt där och tänkte på allt som gör att det Är Synd Om mig och så kom doffe in och sa men hörru ditt sepä varför sitter du här inne för för att du är deppig och tänker på *pojke*? och sen var han en jättebra kompis och kom och kramade mig en massa och mojs och då mådde jag faktiskt lite bättre för han gillar i regel inte att kramas så det var säkert en stor uppoffring men han gjorde det och det kan ju bara betyda att jag är "speciell" hahahha . ja då förlät jag honom NÄSTAN för att han gick omkring hela kvällen och sa till alla att jag "är kär" i *pojke* "som är ett asshole" sa han dessutom och alla håller med och jag tycker inte det är riktigt rätt för ja ok de har rätt till sin åsikt och visst det kanske är lite sant men det är jobbigt när jag ska försöka bestämma mig för NÅNTING OM NÅNTING och alla bah "nej han är ett ass snälla sheena inte honom".
mm sen sa han kom så går vi ut och sen pratade vi och chillade och jag drog riktigt många halsbloss utan andningspaus på vattenpipan och eftersom jag bara röker det några gånger i månaden så har det fortfarande en effekt på mig och jag blir alldeles snurrig och underbar i huvudet
och sen går alla och lägger sig och det är bara en erik och en ivan och en doffe och en sheena kvar och jag fryser lite för klockan är kanske fyra och det är som kallast då tycker jag. vi får höra om bögporrfilmer och sexupplevelser och folk-som-vi-känner som fått herpes i ögat, det är kul det är bra man får alltid höra sjuka grejer när man festar med doffe han har allt upplevt en hel del den mannen och sen kommer michelle och ser sömndrucken ut men hon har inte sovit hon har bara legat bredvid en snarkande biff och tänkt säger hon. hon petar i typ en timme på min primark-sjal och doffe kallar mig tant nuigen because of the way i dress och då säger jag att jag bara har de där "tant-koftorna" på mig för att de är från min farmor och min farmor är död och jag tyckte om henne något fruktansvärt vi var så väldigt nära och jag vill gärna minnas henne jag tror på fullaste allvar att om jag inte har något som är HENNES på mig varje dag så kommer jag glömma henne
men han förstår kanske inte det där helt, det där desperata clinging-onto-something som man inte vill släppa
det är inte så han funkar men det är så jag funkar
och sen är det grotesco som gäller och doffe försöker sova i ungefär en halv minut sen petar jag i hans kind och han rycker till och tänker typ klå till mig, hans spontana reaktion när någon rör vid honom medan han sover är på allvar att typ slå ner dem, lika roligt varje gång men är man lättroad så är man och michelle och jag vill se älgtjuren i london för VAD GÖR DEN DÄR, LIKSOM hon känner igen sig alltför väl i dorsins rollfigur men sen ser vi på borta och ett kilo mjöl och min absoluta favorit den med windows cp. sen bäddsäng och lasses "vill-du-smaka-på-min-korv"-ölkorv och väcka-helén-som-är-lite-bakis och en massamassa.
åka hem vill vi ju jag och michelle men då kommer jag på att jag glömt nyckeln och inte kan dra så tidigt eftersom folk inte är vakna hemma hos mig då så michelle gittar och jag följer med till stationen för det är lite småkris hon måste hem NU och sen möter vi Offret på den 20 minuters långa vägen till stationen och han är värsta stekaren (eller FLANERAREN som han nu heter) som går genom halva bålsta i helt uppknäppt svart skjorta, vita byxor, solisar och ETT STORT JÄVLA GLAS COLA eller om det var en grogg men jag tror inte det fast med honom vet man ju aldrig men vem går omkring med ett GLAS, UTOMHUS liksom?? och sen mobbar han mig och så går vi hem och ser på grotesco igen med amanda & per vid köksbordet och nile city och tommy skrattar. lasse vaknar och vi lyssnar på stuck in the middle with you och alla vill göra en nile city, fisk och allt, i örat på den sovande biffen men sen finns det ingen fisk bara kanske-lax så det blir inte av
och sen åker jag hem och på vägen dit går jag med amanda & per och amandas hund gråll som jag är kär i fast han luktar lite men han är gammal och då är okej om man luktar lite och kärleken är ju redan blind den har säkert inget luktsinne heller och så ser vi lekplatsen precis utanför doffes hus och ja de är lite ledsna att de inte utnyttjade tillfället och lekte där igår men jag och michelle lekte där säger jag och per säger usch ser ni det där minilekhuset? helt skevt det skulle falla ihop om jag klättrade i det, och jag säger nej då det höll för mig igår och då säger han MEN DU ÄR JU LITEN och jag har aldrig älskat en okänd människa så intensivt förut. och sen åker jag hem på riktigt och jag har inga pengar och remsan räcker precis, FEM JÄVLA STÄMPLAR kuken vad äckligt dyrt det är att ha vänner i bålsta när man typ måste träffa dem and such och så kommer jag till barkarby och bussen kommer om elva minuter så jag lägger mig på bänken och SOMNARLITE och så kommer bussen och TUTAR PÅ MIG så springer jag på och slänger mig över de bakersta sätena och SOMNARLITE och så kommer jag hem och sätter mig på soffan och säger "AAAAAH" alltså ett ångest-aaaaah inte ett lättnads- eller skräck-aaaah utan ren-och-skär-ångest-aaaaaah och sen jag SOMNARLITE där med.
sen tittar jag på de fina bilderna jag fick från festen och tänker på vilka fina vänner jag har egentligen där och tänker nog att man ska hålla dem uppe in i morgonen lite oftare för på något sätt ser de annorlunda ut man kan inte sätta fingret på det det är inte dåligt-annorlunda eller uppenbart-positivt utan det är bara annorlunda rätt och slätt men det är fint.