dancing to electropop like a robot from 1984
Helgen var ett konstant huller om buller. Allting hände samtidigt. En utdragen, evig Samtidighet. Som tog slut. En evighet som tog slut. Eh ja, så kändes det i alla fall för ett förvirrat Jag. Det kändes som att jag led mig igenom det jag gillade mest. Eftersom jag kände att jag inte förtjänade att må bra. Eftersom jag visste att jag skulle må så här jävla fucking kuk-dåligt som jag mår nu.
Men egentligen vill jag inte skriva det här för jag AVSKYR emobloggar, jag vill inte läsa om andras miserä så varför ska då jag vara lika dålig och skriva om mina utbroderade negativiteter? Nej vi glömmer hur pissigt jag mår och så tittar vi på bilder från när allt var prima, när jag umgicks med med er. Ni. Ni vet vilka ni är. (hoho, som alla som tar emot något B-pris säger när de håller tacktal. typ som när Bono får ett MTV Award. då säger han, "thanks for this award, it really means a lot to me, eliminate poverty now!, and to everyone without whom i wouldn't be here today, YOU KNOW WHO YOU ARE!")
Jag är odrägligt stolt över vissa bilder jag tagit på sistone. Speciellt de två sista bilderna här. Michelle på den näst sista ser jäkligt indie ut för att vara utklädd till häxa. Och jisses vad hon passar i flätat pannband.
Och den sista bilden. Tog jag på Ace i fredags. På en människa jag inte alls känner. Som jag sprang fram och kramade precis efteråt, för att hon var så himla gullig och ställde upp på foto fastän jag kunde vara vilken galna främling som helst. För att hon gjorde hela bilden. För att bilden gjorde hela kvällen.
Och sedan dansade vi vidare i natten.
Men egentligen vill jag inte skriva det här för jag AVSKYR emobloggar, jag vill inte läsa om andras miserä så varför ska då jag vara lika dålig och skriva om mina utbroderade negativiteter? Nej vi glömmer hur pissigt jag mår och så tittar vi på bilder från när allt var prima, när jag umgicks med med er. Ni. Ni vet vilka ni är. (hoho, som alla som tar emot något B-pris säger när de håller tacktal. typ som när Bono får ett MTV Award. då säger han, "thanks for this award, it really means a lot to me, eliminate poverty now!, and to everyone without whom i wouldn't be here today, YOU KNOW WHO YOU ARE!")
Jag är odrägligt stolt över vissa bilder jag tagit på sistone. Speciellt de två sista bilderna här. Michelle på den näst sista ser jäkligt indie ut för att vara utklädd till häxa. Och jisses vad hon passar i flätat pannband.
Och den sista bilden. Tog jag på Ace i fredags. På en människa jag inte alls känner. Som jag sprang fram och kramade precis efteråt, för att hon var så himla gullig och ställde upp på foto fastän jag kunde vara vilken galna främling som helst. För att hon gjorde hela bilden. För att bilden gjorde hela kvällen.
Och sedan dansade vi vidare i natten.
Kommentarer
Trackback
