you only live once

Att upptäcka svek. Så ont det gör, så det värker! Upplysningen bultar, snabbare, fortare, bygger upp momentum och riktigt rusar upp i kroppen. Likt bubblor i läsk. Små raketer under vattnet som når ytan i explosion. Jag är arg. Jag är sviken.

Men det är ändå vackert. Fint. För där står jag ju, alldeles söndertrasad visst, med hjärtekross i handen och spruckna drömmar i ögonen. Det är något magiskt över mig.
Skimret. Brustenheten. Sveket. Smärtan. Ilskan. Insikten. Hjälplösheten.

Det är fint, det där, att vara brusten.